Det här med förkylningen alltså.... nu har jag varit sjuk sen julafton... jobbade två dagar i januari sen tog det om igen. Det är så typiskt.Februari kommer inte bli en bra månad pengamässigt.

Det tycks ju aldrig gå över. Jag har D-vitaminbrist tydligen. Och det i sin tur gör att jag är extra mottaglig för förkylningar. Nu har jag suttuit en timme...en hel TIMME och väntat på samtal från min läkare..men han har tydligen glömt bort mig. Ruskigt irriterande. Men då kan inte provsvaren vara så akuta eftersom han inte kastat sig över telefonen... man får se det positivt. 

Och positivt finns det annat som känns också.... fjärilar i magen...chattsamtal...långa telefonsamtal sena kvällar..skratt..allvar...känslor... Det känns bra nu... bättre och bättre... Men oron finns där. hur länge kommer det kännas så här bra? När kommer "smällen"...för så är det väl..man får aldrig vara riktigt riktigt lycklig.... Eller?

Legat dunderförkyld nu sen julhelgen...på MIN lediga tid...det är väl så typiskt! När man för en gångs skull är LEDIG och ser fram emot att tillbringa ledigheten med familjen och de vänner som håller sig hemma kring jul...ja då blir man dunderförkyld.

Åkte upp till min goa far i Dalstuga en sväng på Annandagen. Lugnet som kom över en när man var där uppe var en känsla jag inte ägt på evigheter.

   Dalstuga

efter den kvällen har jag bara varit hemma o försökt kurera mig...fick trevligt besök...väldigt trevligt om jag får säga så...;)

Tänk att det ska behöva ta 26 år innan vi överhuvudtaget tog steget.... men vad som händer sen....det får tiden utvisa. 

Bra känns det i alla fall...vaknar varje dag med ett leende...

Jag tror 2013 blir ett bra år...

Det kommer över mig ibland... sorgen ..saknaden..tomheten.. ibland får jag för mig att jag ska ringa..när det slår mig....jag KAN inte...du kommer ändå inte svara.

Trots att vi inte pratade de sista två månaderna av ditt liv så är det så tomt..vi ringde ju alltid till varann..att det blev tyst de där två månaderna har sin förklaring. Jag väntade ut dig, täntke att han ringer snart igen, när det "gått över". Det gick över..men vi hann aldrig prata med varann innan du var borta.

Hur kan någon lämna ett så stort tomrum efter sig? 

Det är ju över två år sedan vi avslutade vårat förhållande.. men vänskapen fanns där.. tror kärleken fanns kvar också..långt därinne.. men omständigheter gjorde att vi inte kunde fortsätta tillsammans. Vi grät båda två när jag valde att lämna dig, men vi behöll vänskapen. 

Det är jag så tacksam över. Att jag fick behålla dig som min vän.

Jag saknar dig så fruktansvärt mycket. Men du har fått ro nu hjärtat. Du har fått träffa din son som du saknat så mycket. Vi andra..dina barn..dina syskon..din mor..dina vänner får gå här och försöka ta oss framåt utan dig i våra liv. 

Vila i frid vännen min... sov så gott. Älskar dig

Tog farväl av en älskad vän idag. Allt är ett enda mörker. 

saknar dig så mycket vännen min. Har så svårt att förstå att det är sant... iaf fram tills idag..har lagt alla mina känslor åt sidan.. men idag... idag blev allt verklighet. Då insåg jag att jag aldrig mer får se dig...aldrig mer får höra din röst...aldrig mer får jag den där varma kramen jag alltid fick när vi möttes.

Jag älskade dig..även om vi inte kunde leva tillsammans..vi förblev så fina vänner trots att vi bröt. Den vänskapen betydde så mycket för mig. DU betydde så mycket för mig.

Sov gott nu hjärtat. Kom och hälsa på ibland...lova det.

Jag älskar dig.

När det inte blir som det ska..... lr

En lugn och avkopplande helg har det varit..inga planer på någonting..det behövs verkligen ibland..det har varit mycket nu ett tag.

Så mycket att jag ligger och biter ihop tänderna på nätterna..vaknar med tokvärk i käkarna... gör det även på dagtid... måste släppa all stress..och allt som får det att kännas så negativt... men just nu är det svårt.

För mycket som inte blev som det skulle... men det kanske går att få nån ordning på..så småningom..

Vet varken bu eller bä just nu..

Vet bara att jag saknar dig fina vännen..du togs ifrån oss alldeles för tidigt.

Nu är jag heligt förbannad!..Nog för att jag inte har något emot reklam, men när den kommer på måfå överallt i texten blir jag irriterad..visst jag kan betala 200 kr för att slippa den i ett halv år.. men då jag tycker det är bortkastade pengar så behåller jag reklamen..

Men det som gör mig så förbannad är att det inte tycks vara någon koll på VART den hamnar.. orden blir taggade o det blippar till så har man reklam där... men att ha reklam för en dejtingsida just i ett inlägg där jag utrrycker min sorg o min saknad efter en kär o nära vän gör mig HELIGT förbannad! 

Känns förnedrande helt enkelt... inte värdigt för fem öre. Nä bort med skiten!!

Älskade vännen min... om du visste hur saknad du är.

Försöker skratta o vara glad så länge jag är bland folk på jobbet

men när jag kommer hem kommer tårarna..jag kryper ihop på sängen

och gråter av saknad. Varför skulle det här hända?

Du som klarat dig igenom så mycket..du som stått pall för det mesta.

Jag saknar dig... Älskar dig..

Du fattas oss.

Så fort livet förändras.

Från glädje till sorg på en och samma dag.

Igår var jag vittne.... bröllopsvittne.. det var kort men ändå så fint..det var kärlekslycka.

På eftermiddagen förändrades världen. Vi blev en människa fattigare. 

Himlen fick ännu en ängel.

Man vet inte hur man ska hantera sorgen.. eller ska man det egentligen?..Är det inte bättre att bara låta det komma? Låta tårarna flöda?

Alla hanterar vi det olika, men sorgen och saknaden finns där man uttrycker sig bara på olika sätt. 

Själv gråter jag.. och ler mellan tårar. Minns de fina dagarna, de fina stunderna vi delade. Det är de som betyder mest. Kärleken som fanns där. Närheten. Vänskapen.

Forever and one day....