Tack alla ni för era kommentarer. Det hjälper mig nu när jag känner mig som värsta boven i dramat. eftersom jag är den som går. Men ibland måste man välja sina egna vägar och det är det jag har gjort nu.

Ja "Anka" du vet hur vi har kämpat, men man kommer ju tillslut till en gräns när man fått nog, när kämparglöden liksom är nere på noll...

Ser ljust på framtiden. Hoppas på det bästa...både för min egen del och för hans skull

Över till annat:

Jag har haft så mycket jobb i veckan och är så fruktansvärt trött när jag kommer hem, så sitta vid datorn är tyvärr inget jag lagt ner så mycket tid till...men jag återkommer och jag kikar in hos er lite mer o lite oftare bara jag fått chansen o ta igen mig lite!..

Kram på er